Börjar bli nån vecka sen jag köpte ett tyg, som jag hade förälskat mig i redan före julen. Äntligen fick jag sytt det. En duk till matbordet. Är egentligen ingen dukmänniska alls. Men vårt bord är egentligen inget bord heller, utan en gammal dörr med ben av plankor. Eller rättare sagt; en och en halv dörr. 3 meter långt. Och fult. Går inte att vara utan duk. Den svarta duken började kännas väldigt trist när jag plockade bort de virkade dukarna efter julen. Men nu är det piggt igen!
Vallilas LP-tyg, Top 10, av Matleena Issakainen. Gillar!
Skåpet som jag skrev om här har fått en "våning" till. Nu är högtalarna reparerade och på plats. Bara att skruva upp volymen och njuta! Och inte klotta på nya duken...
Ha en god fortsättning på veckan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar