måndag 26 oktober 2015

Latmajans kuddövedrag

Hej på er!

Sydde några nya kuddöverdrag igår. Fick nog av de något somriga kuddarna i sofforna. Eller somriga och somriga. Färgglada i allafall. Och i mitt huvud är det som att färger i inredningen hör till sommaren (om ens det). Hade länge tänkt på att förvandla min gravidtröja från 90-talet till kuddöverdrag, men inte kommit mig för. Lite hjärtskärande också, att sätta saxen i den. Men så hittade jag en likadan i annan färg på loppis. Blev det perfekta paret. En för stor bomullströja med flätor, klippte jag också till.

Jag syr alla kuddöverdrag utan dragkedja och utan knappar. På samma sätt som man syr örngott, eller lite beroende på tillgången till tyg, omlott med öppningen typ mitt på baksidan. Om det känns som om det skulle behövas knappar eller nåt för att hållas stängt ordentligt, så tar jag säkerhetsnålar. Det ska ju gå snabbt och enkelt... Kom att tänka på min handarbetslärarinna som en gång påpekade att hon brukar kalla tråden för latmanstråd, när jag satt och sydde nåt för hand med en tråd som var flerfalt längre än min arm. Ingalunda menade hon väl att jag var lat?!


Här är mina vintrigare kuddversioner. United little bears of the world. Älskar nallebjörnar! 



Bomullströjversionen. Och latmajans version av knappar på baksidan. Undrar vad hon skulle säga nu då, lärarinnan alltså... 

Hoppas ni får en skön (och lat) vecka!



onsdag 21 oktober 2015

Ljusslingsrevolution!

I ett ögonblick av övermod bestämde jag mig för att nu göra det jag tänkt på i flera år. Nu startar jag kriget mot termen julbelysning! Stärkt av mitt besök till affären mitt i stan, där jag vände och svängde på varje paket och inte hittade en endaste ljusslinga som kallades julbelysning, vågar jag nu sätta ut den första ljusslingan. Med risk för att alla förbipasserande förfasas över min tidighet (eller kanske senhet) Och undrar hur man kan sätta julbelysning nu redan. Vad då julbelysning?! Det är ljusslingor! Ifall det skulle vara julbelysning skulle man väl i kyrkan predika om att man ska börja ta fram slingorna i december. Att det gjorde Jesus också. Och de som inte firar jul skulle inte kunna ha såna. Nähä! Nu när mörkret blir intensivare och längre för varje dag, behövs väl alla uppiggande och vackra ljus man kan hitta?! Så i skydd av mörkret har jag nu pillat ner en sprillans ny pytteliten ljusslinga i blomkrukan på trappan. Och kanske jag snart också dristar mig till att sätta slingan runt den lilla sockertoppsgranen?! Eller rentav tända slingan inuti köksfönstret?! Slingan inuti dörrfönstret har jag pluggat i ren i veckoslutet. Å ja! En riktig revolutionär är jag. Och jo, jag kan förstå att man tycker om att göra fint just till julen med olika belysningar både inne och ute. Det gör jag också. Och kanske man tycker att det blir förstört om man "börjar" nu redan. Men nej, man kan ju spara vissa saker till julen. Och sätta sina mer juliga grejer då. Som adventsstaken, stjärnor eller what ever. Men för medmänniskornas, julfridens, och alla åsnor i krubbans skull, kan man låta bli att snurra den blåa slangen runt flaggstången! 

Nån annan som är med?









söndag 18 oktober 2015

Loppade och förvandlade lampor

Hej!

Här har vi nånslags lampfixningsprocedur på gång. Vet inte exakt var det började, men tror det var för att gubben började tömma källaren och ett bord behövde komma bort ur vägen. Det bordet fick komma upp i ateljén. Och på bordet som skulle bort ur ateljén, stod en lampfot och bara skräpade. Hade inte ännu hittat eller tillverkat nån lämplig skärm till foten som jag metalltejpade för snart ett år sen. (Här kan läsas om den prosessen). I samma tömning kom också en gammal symaskin med bord upp ur källaren. Och plötsligt fann lampfoten sin plats. För att jag ställde ner den på symaskinsbordet, bort ur vägen från bordet som skulle flyttas. Där ska den ju stå och inte på fönsterbänken i vardagsrummet, som jag hade tänkt! Inredningsskills på hög nivå. Och som vanligt här i huset, så vad man än gör så lägger det igång en cirkelreaktion. Så och med lamporna. Källartömningsinspirationen torde ha lagts igång av att vi fick en släpvagn full med skatter, när min farbrors hus skulle tömmas. Men de ska jag visa en annan gång. 



Här tillsammans med den gamla Singern passar den ju utmärkt, tycker jag. Och kanske den inte behöver nån skärm, trots allt? Gillar den stora nakna lampbollen, som fanns i en av lamporna ovanför matbordet, och nu hamnade hit istället. 

Denhär kantiga lampskärmen hade jag tänkt mig på foten, men det gick ju inte. Såg bara för sjukt ut. Så bollen ur taklampan och denhär bytte plats. Den är förövrigt nyinköpt från Clas Ohlson och väldigt snygg i sig.

Och när jag nu är igång med ett lampinlägg, så här är vår rad med lampor i matsalen och vardagsrummet. Matsalslamporna är loppade eller vindsfyndade skärmar som jag tagit tyget av. Hade gärna velat ha tygbeklädda snygga sladdar, men såna fanns inte att fås precis då på sekunden, så piffade upp vanliga sladdar med tejpbitar. Ibland ska saker ske genast och inte om ett år... Rispapperlampan och den svarta skärmen är från Ikea. 

Denhär lampan till köket hittade jag också på loppis. Sådär bara i misstag, ni vet. Det gör ju glädjen i fyndet desto större. Och priset naturligtvis. 5 € för den! Och efter snart fyra års boende kan man väl investera i en taklampa... 

Och nu gott folk, ska ni få se det bästa! Också ett loppisfynd. Som inte var en lampa till en början. Men nog i min och dotterns ögon. Vi såg den samtidigt och båda drog efter andan. Tänk om.. Och det kunde den ju! Med hjälp av en händig elmontörsgubbe kan en gammal uttjänt samovar bli den coolaste lampan ever! 



Och den fick ta platsen på fönsterbänken istället för en ynklig liten pinnlampa som flyttades till... Äsch. Cirkeln är inte sluten. Och i skrivande stund håller gubben på att sätta upp en taklampa. Återkommer kanske om den nån annan gång. Nu orkar jag inte skriva mera och tror att ni är tillräckligt upplysta för denhär gången. 

Ha en skön söndag!



söndag 11 oktober 2015

Nya tavlor

Har inte visat mina senaste tavlor. Har faktiskt blivit ovanligt många på sistone. Vet inte varifrån ivern kom, kanske med beställningen på en abstrakt tavla till ett splitternytt hem. Wohoo, roligt och spännande. 

Namnlös, akryl, 70 x 90 cm


Sen blev det ett lejon. Bara för nöjes skull. Finns i mitt rum på jobbet nu. Haa haa, och så typiskt mig att i min iver glömma att fota med kameran. Så nu blir det mobilbilder (igen) Fast är nog väldigt svårt för en amatör att fota tavlor så att färgerna kommer till sin rätt, även med en riktig kamera. Så det får duga.
Scar face, akryl, 90 x 90 cm


Och sen en present. Hade inte rört oljefärgerna på väldigt länge. Tog ett tag att öppna tuberna. Men oj, så roligt med olja. 
Kasper, olja, 30 x 30 cm

Nu hoppas jag att ivern håller i sig. Ska nog bli mera oljemålningar, tror jag. Är ett helt annat flyt med olja än den tröga och snabbtorkande akrylen. Hade nästan glömt hur det är. 

måndag 5 oktober 2015

Växthustömning

Hej!

Här är det växthustömning på gång. Vackert och rätt så varmt är det idag, men nog blir det ju snart vinter, vare sig man vill eller inte. 
Har inte uppdaterat så mycket från växthuset i år. Tiden har bara runnit iväg, som vanligt. Suck. Men ni har ju åtminstone fått bekanta er med Bob, årets glada överraskning. I år har jag också äntligen planterat en vinranka. Hade lämnat hål för den i golvet och grävt ner en bottenlös hink, så den ska få söka sig med rötterna utanför växthuset när den växer till sig. Nog växte den minsann i år redan. Och druvor kom det också! Nästan så jag funderar vad jag ska ta mig till med den stora skörden, he he. (på bild) Vitlök var också en ny grej för mig. Lyckades helt bra och nu har jag ny sådd på gång. (Inte i växthuset då, utan i lådan utanför.)



 Plockade in de sista tomaterna idag. Får se om de mognar här på brickan. Nån höjdare till tomatår, tycker jag inte det var i år. Kanske för kallt i början av sommaren. Gurkor fick vi nog massor av. Och chili.

Tomt gapar det nu. Vinrankan är ännu grön och fin


och pelargonerna har inte heller tagit höst. Sittplatserna plockar jag inte bort till vintern. Och ännu tål man sitta här och mysa. Med tända ljus i mörkret, insvept i filtar med en värmande dryck. Minst lika viktigt som själva odlandet, om man frågar mig. Älskar vårt växthus!