fredag 10 oktober 2014

Handarbete

En stilla undran såhär på tidig fredagskväll.... Hur kommer det sig att det i de flesta fall bara är kvinnor som handarbetar? Varför är det kvinnornas ensamrätt? En skapande verksamhet och en bra avkoppling. Suverän finmotorik- och minnesträning. Som inte fordrar ett särskilt utrymme eller mycket pengar. Hur kan inte männen "få" syssla med sånt? Härstammar kanske från tiden då männen sådde och skördade och kvinnorna vävde tygerna och sydde kläderna? Är nog ett tag sedan dess. Lite nytänk skulle kanske vara på sin plats?! Hur skulle inte pojkarna och gubbarna kunna sitta där bredvid sina flickor och gummor och sticka de också?! Dubbelt mera klingade av stickor. Det mest hemtrevliga ljudet. Och så romantiskt. Har för mig att många pojkar nog gillar handarbetslektionerna i skolan. Men vart försvinner det sen? Borde inte ha något med könet att göra. Jag har åtminstone aldrig använt andra kroppsdelar än mina händer när jag handarbetat. Och hjärnan förstås. Kan väl ingalunda vara där som det brister... Eller? :)

Önskar världen mera handarbetande pojkar och gubbar! 




Mina har gjort ett försök. Det rosa arbetet är stora sonens för något år sedan påbörjade försök att imponera på flickvännen. Den svarta lilla lappen har gubben virkat efter att han förundrade sig över att nån (jag) kan virka och hur man gör. Den sätter han stolt ner sin kaffekopp på så gott som varje dag. Hurra för dem! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar