Ernst och ishockey

Hejsan!

Tänkte kika in lite före jag sätter mig i favoritstolen med lite tidningar, virkningar och zentanglingar. Allehanda sysslor kallar nog, men jag slår dövörat till. Kom just hemcyklandes i ösregnet. Inte så behagligt, men nu är jag torr och varm igen. Och tycker mig vara förtjänt av en avkopplande kväll. Och så är jag ledig i fem dagar. Då ska jag väl hinna med diverse sysslor.

Fick just en liten panikkänsla när jag trodde mig ha missat Ernst i Toscana i måndags. Brukar kolla det från boxen när jag har tid och lust. Som ikväll. Men tydligen kom det ingen Ernst i måndags. Det kom hockey i stället.

Igår kom det också hockey. Finland mot Ryssland. Och jag tittade. Jag satt i soffan, satt på golvet, stod upp, vandrade omkring, skrek och ropade, hejade och svor. Älskade och hatade! Alla känslor ryms i en spännande hockeymatch. Varje gång blir jag lika förvånad över vilka otroligt starka känslor en hockeymatch kan framkalla. Att vanligtvis fredliga och snälla människor blir helt vansinniga. Speciellt om det händer nåt orättvist och idiotiskt. Som igår. Inte var det nådigt att vara de svenska domarna då. De blev nog önskade till en rykande het plats av de flesta finländare som såg matchen. Men Finland vann. Så allt är förlåtet och friden lägger sig. Tills nästa match...

Under tiden kan man hämta andan med att se på lugna, harmoniska och vackra program. Som Ernst i Toscana. Så långt från rå hockey man kan komma. Men han framkallar nog en hel del känslor han också bland folket, har jag förstått. Inte alltid helt positiva. Men vackra program, det gör han. Med eller utan skor.