Djävulssylt

Har tidigare i höstas tagit in två chiliplantor ur växthuset för övervintring. Eller ska åtminstone testa om det lyckas. Vet inte ens om det är möjligt i vårt kalla och mörka land. Eller så kan det vara att jag ger upp och inte orkar titta på de kala grenarna en hel vinter. Kanske det går som det brukar gå för mig med julblommorna. Så fort julen är över börjar jag "glömma" att vattna dem, för att jag ska få tänka att nämen oj då, så dåliga de har blivit. Ut med dem.

Nu har chiliplantorna ännu en massa fina frukter, men antar att de börjar må sämre snart. Har från många håll hört talas om djävulssylt, men aldrig förr gjort den. Har tänkt att det låter invecklat med sylt och hur ska man förvara den, måste man ha sterila burkar osv... Men nej, det var ju väldigt enkelt och guddomligt gott! Missvisande namn alltså. :) Och nån förvaring behövde jag inte tänka på... Vi åt upp allt på en måltid! Med chili con care, majschips, gräddfilssås med vitlök och en fräsch sallad. 

En ny favorit som jag snart kommer att koka på nytt. Hundra gånger godare än sweet chilisauce från affären. Testa, får ni se! 

Jag använde dethär finska receptet. Finns otaliga att välja mellan. Bara att googla på djävulssylt (eller paholaisenhillo) Styrkan beror naturligtvis på chilina man väljer. Min version blev inte så stark, nästa gång ska jag nog testa ösa på med ännu mera och hetare chili. Precis vad som behövs i kölden och mörkret!