Historisk tapet

Projekt hallen har kommit igång. Medan gubben fixat de mera byggnadskunskapskrävande uppgifterna har jag tapetserat. Eftersom jag gillar återvinning och ord, bokstäver och texter i inredningen  beslöt jag använda mig av gamla böcker som tapet. 
Efter lite tänkande föll sig valet av böcker ganska självklart. Och blev väldigt symboliskt. Nämligen samtidigt som Jakobstads Energiverk avlivats, skurits i bitar och sålts har jag gjort samma sak med böckerna om dess 100 åriga historia; En lysande historia och Loistava historia. 
Två dagar har jag klippt, skurit och limmat, krypit på golvet och stått på stolar. Jobbigt, men roligt. Och bra träning. Inte har takten varit så hård såklart. Har ju hunnit läsa en hel del i dem också. Tror inte författaren till boken läser min blogg, men om han gör det så hoppas jag han inte blir lessen över mitt projekt. Helst lite glad till och med. Hans verk lever vidare i annan form. En slags historisk tapet. Och nostalgisk. Min mångåriga arbetsplats för länge sen. Och gubbens nuvarande. 

Rätt nöjd är jag nog över de två bokväggarna. Lite snett och skruttigt är det på vissa ställen. Men vad gör det.  Ni kan få kika lite, men bara lite. Resten får ni se sen när det är helt klart. Eller mera klart. En helt normal tapet ska förhoppningsvis snart komma upp på de andra väggarna, en och annan skivbit fattas också ännu, mål, lister osv osv. Och så stylingen såklart. Har beställt en helt otroligt galen sak av en hantverkare som sysslar med ett hantverk som jag lovar att jag aldrig själv börjar med. Vet inte när jag får den. Måste ge mig till tåls. Och ni också. 

Författaren får nog vara med på ett hörn. Är ju inte mer än rättvist.

Ole Ö, som testar den gamla vågen på badinrättningen som fanns i samma byggnad som Energiverket, fick hedersplatsen.

 Lite roliga historier och "smarta" visdomsord finns med.

 Och har man glömt grunderna i elbegreppen, kan det vara bra att läsa på....

...så det inte går som i denhär historien.

Ett år med blogg

God söndag alla!

Idag firar min blogg ettårsjubileum. Utan minsta pompa och ståt. Och utan desto mera reflektioner. Har inte nu just tid att begrunda ettårsdagen så mycket. Inte heller att bjuda på nån årskavalkad i bilder. Nån annan dag ska jag kanske ta mig en funderare. Ett år. Vad har det gett? Vad har det tagit? 85 inlägg... En hel massa bilder, ord och meningar. Till vilken nytta? Måste det vara nytta? Fortsätta? Sluta? 

"Firar" genom att krypa omkring på golvet och ibland stiga upp, sträcka på mig och så ställa mig upp på en stol. Jumppa i form av tapetsering. Vi är på gång med hallen. Jippii!

Tack alla ni som hängt med och läst under året! Hoppas ni fått ut nåt av det. En endaste liten gnutta inspiration till nåt projekt, ett litet fniss ibland eller så åtminstone glädjen av att se att det finns människor som är snäppet galnare än ni själva. 

Vi syns! 

LP-tyg och högtalare

Hej!

Börjar bli nån vecka sen jag köpte ett tyg, som jag hade förälskat mig i redan före julen. Äntligen fick jag sytt det. En duk till matbordet. Är egentligen ingen dukmänniska alls. Men vårt bord är egentligen inget bord heller, utan en gammal dörr med ben av plankor. Eller rättare sagt; en och en halv dörr. 3 meter långt. Och fult. Går inte att vara utan duk. Den svarta duken började kännas väldigt trist när jag plockade bort de virkade dukarna efter julen. Men nu är det piggt igen! 

Vallilas LP-tyg, Top 10, av Matleena Issakainen. Gillar!

Och motivet är ju ganska lämpligt i denhär omgivningen. Eller vad tycker ni? 

Skåpet som jag skrev om här har fått en "våning" till. Nu är högtalarna reparerade och på plats. Bara att skruva upp volymen och njuta! Och inte klotta på nya duken...

Ha en god fortsättning på veckan!

Köket, före och efter

Ibland när jag får mina tvivel på att huset någonsin kommer att bli klart (läs: mera klart), kan det vara bra att kolla gamla foton. Då får jag friskat upp mitt minne och inser hur väldigt mycket vi egentligen har gjort hittills. Då verkar inte listerna runt fönstren och golvlisterna som fattas, dörrhålen med bara cementklumpar synliga, hallen, lilla vessan o dylikt ogjort som så värst stora projekt mera. 

Tänkte jag kan visa er lite före, efter och mittemellan bilder också, så ni vet vad jag pratar om. Köket är ju faktiskt helt klart. Jaa, förutom listerna då och annat småtjafs som inte ens räknas... 

Såhär såg det ut när vi flyttade in för sex år sedan. Lite Unos saker och möbler fanns ännu kvar. Ett helt beboeligt kök, men inget vi kunde tänka oss att leva med. 

Så ut med skåpen, ner med mellanväggar

Ut med sågspån

In med isolering, nya skivor

nya rör, el och data. Hittade inga bilder på skåpbyggnadsskedet. Men vi använde de gamla skåpen som var bra i skick, köpte luckor, bänkar och maskiner från Ikea. 

 
Hur länge tog det då? Ja, många år. 4 cirka. Men inte då bara köket, utan hela gamla delen av huset. Två år sen vi tog det i bruk. Under tiden bodde vi i nyare delen av huset. På ca 90 kvadrat. Vi = 5 personer. Med en råtthåla till kök, ingen diskmaskin, ibland inget sovrum eller ens en säng, beroende på i vilket skede renoveringen var. (Barnen hade nog egna rum och sängar, så ni behöver inte ringa socialen. Dessutom är de vuxna nu.) Jag tror att jag är den mest tålmodiga människan på denna planet. Borde kanske få en medalj? Eller kanske bara tvångsvård... 
Kan ännu, två år senare, fortfarande känna små lyckorus över att det är klart. Att det blev så bra. Att jag får bo här i allt det vackra. Tacksam. 

Kläckte ur mig en sak angående källaren här före julen. Och på självaste julafton satt gubben med papper, penna och måttband och funderade. Vi har ju en våning till. Orenoverad...

Aurasenap

Tillbaka till vardagen. Eller nästan i allafall. Ännu idag har vi lite "fest", för lillen fyllde år igår. Då brukar man få välja vad man vill äta. Det ombytliga och extrema vädret vi haft nu en längre tid, höll dock gubben i jobb igen hela kvällen och halva natten, så vi väntade med önskematen tills idag. Hämtmat från Vietnamgrillen blev hans val. Gillar!

När jag nu halkade in på mat igen, så vill jag tipsa om en god hemlagad senap. Ja, jag vet. Inte vettigt att göra egen senap. Men vad gör det. Brukar inte annars heller syssla med alltför mycket vettigheter. Roligt är det och den är så god. Om man gillar senap och Auraost, vill säga. Annars är den äcklig. Lagade två satser före jul, som jag delade ut lite hit och dit. Alla blev säkert inte så förtjusta, men hoppas de hade vett att ge den vidare åt nån som gillade den. Annars är det snart dags att slänga bort den, för den håller bara några veckor. 

Aurasenap heter den och receptet (på finska) finns här. Den har jag brett på mina smörgåsar och diverse maträtter hela julhelgen. Och ännu har jag lite kvar. När jag idag hittade några halvgamla knackkorvar i kylen, blev dagens lunch en riktig delikatess. Inte helt enligt kostcirkeln kanske. He he... Nu iväg och hämta Vietnammaten! Har inte gett nåt onödigt nyårslöfte, som att börja äta hälsosamt, börja träna, bli smal eller dylikt nonsens. Som ni kanske märker.

Ha ett bra veckoslut! 

Askungen och Lovebirds

Hej å hå!

Inget nyårsinlägg här inte. Men ett gott nytt år önskar jag naturligtvis er alla! Nya tag och nya krafter. Och mycket inspiration!

Inspirerad av lite tapetrester klippte och limmade jag en tavla här före julen. Hade ingen plan, men modemagasintapeten fick bli grunden. Efter lite bläddrande och klippande i tidningar kom idén. En vacker dam, en annan dam som försöker vara vacker, en mus och en sko. Vad blir det? Askungen, naturligtvis! 

Den fick bli en födelsedagspresent åt käraste brorsdottern. Hon som gett mig mitt namn, Faster Fasansfull. :) Tänkte den skulle passa henne. Hon har ingen styvsyster. Inte jobbar hon som piga. Och säkert inga möss i huset. Inte tror jag hon har tappat nån sko heller. Men vacker och underbar är hon, som alla världens Askungar tillsammans, både före och efter tolvslaget. 

Passar också på och visar en annan tavla som ni inte heller sett. Den fick hon och hennes sambo när de förlovade sig. Den är målad i akryl och jag döpte den till Lovebirds.