Den blomstertid nu kom

Drabbades av ett plötsligt kraftigt anfall av nostalgi. Kanske det hjälper att skriva av sig? Vårt yngsta barns allra sista grundskoldag är idag. Han den stora, men ändå ibland lilla killen går ut skolan. Att det blev en skoldag alls idag kan han tacka mig för. Han låg och sov när jag steg upp. Nåväl, den stora killen brukar klara sig själv och vill ha minimal inblandning. Kollade meddelandena från skolan i Wilma programmet. Kyrkogång och elevkårens program. Okay, säkert ska de till kyrkan senare än normal skoltid då, eftersom han inte stigit upp. Låter honom vara alltså. Stora killar klarar sig själva, som sagt... En halvtimme senare gick inte hönsmamman i mig att hejda mera. Öppnade försiktigt dörren till hans rum. Ska du ingenstans idag? Jo visst, svarade han yrvaket. Vi ska till kyrkan. Vanlig tid? Jepp. För en timme sedan. Nån kyrkogång blev det alltså inte för hans del.

Imorgon är det skolavslutning. Den sista. Tror det blir att ställa sig med lite näsdukar. Sen blir det sommarlov och sommarjobb före yrkes- och gymnasiestudier tar vid i höst. Det allra första riktiga sommarjobbet. Frågar mig igen... vart tog tiden vägen? Han började ju just i skolan. Den  blonda, glada, humoristiska, envisa besserwissern som kan och vet allting. Egenskaperna sitter i, förutom att blondheten bara kommer på sommaren numera.

Humorn är den samma. Den kommer man långt med.
Påbörjade inlägget igår. Idag när jag publicerar det är skolavslutningen avklarad och våra fina killar poserar i bästa stassen.

Imorgon börjar gubben och jag packa för det stora äventyret. Och lilla stora killen ska klara sig utan oss ett tag. Men det ska väl gå bra...

Växthuset

Nyper mig själv i armen. Aj! Tydligen är det verklighet. Jag har fått ett växthus! Som jag fantiserat om hur länge som helst. Redan i förra huset försökte jag tänka ut var ett sånt skulle rymmas på den frimärksstora tomten. Villa Unos tomt är mycket större och öppnare och soligare. Bara ropade efter ett växthus. Och där står det nu!! Egenhändigt byggt av gubben min. Det finaste i stan. Jaa jaa, jag vet, det är bara min åsikt och en smaksak :) Men jag är så nöjd och lycklig. Hade inte tänkt låta er kika alls före det är 100 % klart, men orkar inte hålla mig mera. En hel del lister fattas ännu och elkabeln ligger och skräpar. Men har nu flyttat ut växterna och lite grejer. Inget möblemang har vi där ännu heller, förutom några stolar. Sittplatser och ett bord är ytterst viktiga, för det är inte bara ett hus för växter att växa i, utan för människor också. Att umgås i, mysa, äta, dricka, skratta, meditera, vila osv.

Dethär blir ett väldigt långt inlägg, för jag börjar från början. Ja, inte från när jag föddes då alltså, utan växthuset födelse. Hänger ni med?

När vi köpte Villa Uno fanns det på detta ställe ett välskött trädgårds- och potatisland. Allt jobb ett sånt fordrar är jag inte intresserad av, så vi lät området förfalla. Rätt snabbt gick det, kan jag berätta. Hösten 2011 orkade vi inte se på eländet mera.

Systersonen kom med sin maskin. Jord fraktades bort, buskar flyttades

markduk och grus breddes ut. Det värsta eländet var borta. 

Hösten 2012 kan man se växthuset, i form av en hög gamla fönster. Om man har bra fantasi alltså. Vissa av fönstren fick vi av grannen och vissa fick gubben ta från ett ställe där han var och jobbade. 

 Förra sommaren byggde han ett efterlängtat cykeltak på grusområdet

och efter det fick han ta itu med växthusbygget! Fick, skriver jag, och många fnyser och himlar med ögonen. Men han gillar faktiskt att bygga. Speciellt saker där man måste tänka till. Och visst blir det mycket tänka att förvandla gamla fönster till hus.

Fönstren han fick från jobbstället passade våra planer perfekt. Vi ville ha ett modernt växthus med pulpettak, för det har vi också på nyare delen av huset. Karmarna på fönstren var väldigt dåliga, så vi beslöt att det blir enklast och bäst att bygga stommen av nytt material och bara använda själva glasen. På kortändorna kunde grannens fönster med karmar och allt användas. 
Alla glas och taket kom på plats före vintern. Taket gjorde vi av praktiska skäl av nya sånadär vågiga plastskivor, vad de nu än heter. Ni vet säkert vad jag menar. Och några bredder av återvunnen takplåt för charmens och skuggans skull.

Plötsligt blev det vår och bråttom att laga klart före odlingssäsongen. Golvet är gjort av gamla golvplankor från förra huset, cementplattor av vännerna i Åbo och gamla tegelstenar från jag vet inte helt säkert. Men de togs från en av våra högar på gården... 

Här tvingas en bångstyrig blivande dörr att foga sig. Gick bra med glas nummer två.

Behövde få ett kryss för att hålla formen. Tvådelad är den för att kunna vädra utan att släppa in så många katter.

Glaset till de sneda fönstren måste också skäras ut. Fanns såklart inga lämpliga rutor till dem.

Här är en automatiskt fönsteröppnare på plats. Är inte så lätt att få dem att lyda. Öppnar nog snällt, men de tycks ha lite svårt att förstå när de ska stänga. Vi jobbar på det.

Vissa av de gamla karmarna såg ut såhär. Var mitt jobb att skrapa och måla dem. Som tur inte så många.

Lister kan man också göra själv, om man kan. :) Och har överlopps material.

Växthuset står på en helt skuggfri plats och det blir väldigt hett. Kanske för hett, tiden visar. Som tur har vi inte för vana att slänga saker i första taget. Spjälgardiner i  exakt perfekt längd hittades i gömmorna. De räckte till hela bakväggen och hjälper lite mot hettan och dessutom blev det väldigt snyggt.

Här står det nu. I all sin ståtlighet. Vårt växthus! En dream come true. Interiören får ni se nån annan gång. Dethär blev ju ganska långt. 

Alldeles snart blir det en till dream come true grej för oss. Det stor äventyret. 
Men nog ses vi ännu före. Må så gott å må Finland vinna ishockeyfinalen!

Underjordsjobb

När det för en tid sen var höghöjdsjobb på gång, så var det precis tvärtemot ikväll. Brunnen som samlar upp regnvatten från takrännorna har haft en läcka och vattnet har försvunnit så bara lite lämnat kvar. Tja, lite och lite. Kanske sådär tusen liter, men det ryms mycket mera i den. Eftersom vi ska bli storodlare, (LOL) så behöver vi allt vatten vi kan få. Bara att bita ihop och försöka åtgärda problemet då. Trevligare saker har man väl gjort. 

Först gällde det att pumpa bort allt vattnet. Det ville vi såklart också ta till vara, så vi lånade en effektiv pump och en stor container och fyllde den och alla våra kannor, ämbaren och diverse byttor. Inget slöseri här inte. (Den observanta ser att det snart blir dags för årets första rabarberpaj)

Ner i hålet bär det av. Ett hål i skarvet mellan två ringar hittas och åtgärdas. Hoppas det inte finns flera. Drar upp det sista vattnet för hand med ämbare och putsar bottnen när vi nu ändå är igång. En ny pump behöver inhandlas, men det får bli en annan historia. 
Skönt att ha en sak ur världen. Nu är det bara tusen kvar. :)


Fast fick faktiskt gjort en annan grej också ikväll. Som jag dragit mig för.

Tadaa!! Mc-dräkten ryms på mig! Bildbevis.

Det måste jag nog fira med lite godsaker som jag fick av utlandsresenären. 
Den kan ju plötsligt bli för stor också. 

Glad

Vilken härlig vecka och veckoslut det har varit! Kaffekalaset på torsdagskvällen blev en succé och byggandet på lilla Premiers hem är redan igång. Fantastiskt! Tusen, tusen tack alla ni som bidrog! Love you!

Här hos oss har byggandet också fortsatt, men måste säga att det varma vädret under veckoslutet har saktat ner på takten. Inte orkade vi jobba så mycket i värmen. Speciellt inte inuti växthuset. Vi hade nog trott att vi skulle få det helt klart igår, men nähä. Inte kan det väl ha nåt med åldern att göra också? Och alla otaliga små saker som ska fixas på slutet tar ju så mycket tid. Men det kommer att bli så bra och jag svävar på moln över alla bra saker som hänt på sistone! Och ikväll kommer dottern, som varit utomlands i två veckor, hem. Ännu ett glädjeämne!

Gubben och lillen ser på ishockey-vm. Ett himla liv hörs det därifrån. Tror jag ska hålla mig borta från det ikväll. Vill inte förstöra lyckokänslan. Fniss...

I fredags var det en knopp på det lilla magnoliaträdet

som öppnade sig på lördagen. Det har alltså överlevt vintern och blommar nu för allra första gången. Eller nog blommade det när jag planterade det, men det räknas inte, för då kom det ju rakt från blomsterhandeln. Ifjol blommade det inte alls, så den endaste ena blomman är en stor händelse, så ni vet. Så vacker!  

På bar kvist blommar det. Ser ut som om det skulle kunna komma en blomma till. Svårt att veta vilka knoppar som ska bli blad och vilka blommor. Precis när jag knäppte, landade en humla i blomman. 

Man fick nog ta bort ullsockorna mitt i målandet i lördags. Gick nog bra utan. 
:-D

De välanvända gräsklippningsskorna blev också ibruktagna för denhär säsongen. Så långt gräset plötsligt hade blivit. 

Tidsoptimister som vi tydligen var (är), hämtade vi ett lass lecablock. Ville ju inte riskera att bli utan arbete... De får nog vänta snällt där i släpvagnen ännu några dagar. Kanske på lite svalare väder. Eller åtminstone på mera ork. 

Project Premier

Ny vecka nya möjligheter. Vart tog den förra veckan vägen, kan man ju undra.

Blev helt plötsligt involverad i ett välgörenhetsprojekt. Såg på facebook ett foto på ett skjul i Thailand där en liten pojke som heter Premier bor. Hans mormor och "plast"morfar är mina vänner. Droppade några tårar över eländet till hem, skrev några kommentarer, kontaktades av Anki och vips, så var Project Premier igång. Är man spontan så är man.

Anki lade tänkarmössan på och eftersom vi både är kreativa människor bestämdes det att lite konst också ska ingå i projektet. Roligt hade vi när vi stylade och döpte grisarna. Ett kaffekalas ska ordnas där folk som vill, får mata grisarna med en frivillig kaffeavgift. Och hoppeligen kan det då ge ett golv och rinnande vatten i Premiers hus.

Och jo, jag vet, man kan inte hjälpa hela världen. Och fattigdom finns på närmare håll också. Och bla bla bla... Men var och en som har möjlighet får välja om och vem man hjälper. Och det gjorde jag.


Några bilder från "pimp my pig" kvällen i Ankis härliga verkstad. Det mest kreativa stället jag nånsin sett.

Lite olika material behövs

Kaffe och en katt kan också vara bra att ha

 Vera och Fluffy

 Zebran, Miss Piggy och Spiken

 Don Juan och Lolita är väl ett matchande par?

Här är de alla: Spiken, Fluffy, Vera, Queen of the desert, Zebran, Don Juan, Lolita, Pulled Pork, Miss Piggy och Fyllesvinet.

Höghöjdsjobb

Fy då vilket jobbigt jobb gubben hållit på med ett par dagar. Ett jobb som knappast aldrig någonsin blivit gjort förr. Vars ogjordhet har stört oss sen vi köpte huset. Har man ett tegeltak måste man putsa bort mossa och annat skräp ibland, för att förlänga hållbarheten och livstiden. Och bra att kolla läget med eventuella sprickor och sånt också. Lättare sagt än gjort...



En säkerhetssäle och lina behövs. Förutom mod, skicklighet och oändligt med tålamod. (Eller naturligtvis en stor hög med pengar för att låta nåt proffs göra jobbet. )

Den gamla sembratallen fick agera ev livräddare. Behövdes som tur inte.

Taket på 80-talsdelen av huset håller att gå på och är i gott skick trots diverse växtlighet.

Vacker sådan, men alltså inte önskvärd. Efter borstningen sprutades ett medel på som ska ta död på det som inte lossnade. Sades det i allafall...

Samma metod på taket från 50-talet konstaterades snabbt obrukbar. Det håller inte mera att gå på. Och måste nog förnyas ganska snabbt. Men det kunde man väl nästan vänta sig. Ett tegeltak på nästan 60 år börjar nog komma till sin livsände. Håller nu andan och hoppas på en lottovinst. Och funderar under nästa vinter på var gränsen för en gör-det-själv-byggare går...

Fick bli en för ändamålet egenhändigt specialtillverkad borste modell låååång för att få bort det mesta på gamla delen istället för att gå där. Blev ju inte helt bra såklart, men måste duga. En liten storm kunde nu komma och blåsa bort det lösa materialet som inte föll ner. Nåja, sånt ska man väl ändå inte önska. Lär nog ske ändå.

Trots de nästan himmelska höjderna var det nog mera den där varelsen från motsatta håller som blev åkallad mellan varven. Om det hjälpte eller ej, vet jag inte. Men nu är jobbet gjort. Så skönt! 

Min andel i dethär jobbet bestod nog bara i att nervöst titta på och en gång klättra en bit på stegen för att räcka honom en borste. Klarade ända fyra steg. He he... Det fick bli min alphöjdsträning inför resan. Denhär delen: se till att rymmas i mc-dräkten, har jag ännu inte tagit itu med. 

Sånhär är tydligen utsikten från vårt tak. 

Första maj

Det strålande vackra men kalla vädret lockade inte till nån traditionell första-majtur med mc:n. Och bilskrället är på reparation igen. Marschera i stan är inget för mig.  Så vad är då ett bättre sätt att fira arbetarnas dag än genom att arbeta? Kanske lägga lite pussel? Javisst!

Munkkokandet lämnade jag åt bagaren i år. Och det gick hur bra som helst. Mjöden hade jag nog gjort själv. Mjöd från affären är odrickbar, tycker jag.

Flaggandet skötte grannens granne om.

Cykeln hade punktering. Ännu en orsak att stanna hemma.          

       

Så pusselläggning fick det alltså bli

på ett område framför växthuset. Växthuset ska ni väl också få se nångång, när det är klart. Eller mera klart. Dethär var inte på något sätt ett arbete som måste blir gjort nu, eller egentligen alls. Men fick inspiration av att vi fick bort en av våra evinnerliga högar från gården häromdagen. Fick lust att få bort eller åtminstone minskat på skifferstenshögen också. Nog minskade den, men inte försvann den. Sakta men säkert minskar högarna i takt med att projekten blir klara. Hoppas jag...

Här är några av stenarna på plats, men inte fogade ännu. Jag följer inga konstens regler när jag lägger mina stenpussel. De kanske rör sig lite första sommaren, men sen sätter de sig nog. Brukar inte heller bry mig om att försöka få lika stort mellanrum mellan stenarna. Och bra brukar det bli ändå. Gillar natursten i alla former.

Grannens Findus kom och kollade vad jag höll på med.

Kokandet fick också andra sköta idag. Tydligen inga andra kokkunniga i huset. ;)

Rätt utmattad blev jag av jobbet. Sådär på ett skönt sätt, som bara kroppsarbete kan ge. Tillfreds med dagen och livet i allmänhet tog jag en liten tupplur... Hoppsan, blev visst två timmar! 

Imorgon är jag också ledig, och gubben med. Då har vi tänkt ha en riktig jobbdag. Inget  pusselläggande för nöjes skull. Jag kanske använde morgondagens krafter idag. Men kommendera ska jag väl i allafall orka i såfall.