måndag 29 september 2014

Höstsysslor

Börjat lite smått med sommarbortstädningen och lite andra höstsysslor. Men bara smått. Väldigt varmt och skönt har det varit idag, så jag hoppas att jag har god tid på mig ännu innan snön kommer. Gräsmattan är lysande grön och löven är kvar i träden. Ingen brådska här inte alltså. Men barren har nog minsann blåst ur sembratallarna. I tjocka drivor ligger de och skräpar. Gillar barrväxter, men inte barr. Bara att ta räfsan i vacker hand då.   




Om nån behöver lite barr är det bara att hämta! Gratis! Borde kanske googla om det finns nåt återvinningstips för barr. Kanske de skulle gå till nån hårinpackning, ansiktsgeggamoja eller tom vin kanske?! Tallbarrsvin, hmm... Intressant. 

Lite trevligare saker har jag också skördat. 


De små majsfröna som jag sådde i vårvintras


växte och växte och blev till coola, långhåriga tjocka kolvar


med majs. Amazing!  En nybörjarodlares experiment. Var det värt besväret? Njae, kanske, inte, knappast... Måste fundera lite. Till nästa vår...


Har också plockat in de röda chilina ur växthuset. Resten får ännu mogna lite och hetta till sig. Varför vissa ser ut att vara i behov av en vårdande antirynkkräm vet jag inte. Har nog ingen betydelse för smaken. Fick höra att enklaste sättet att förvara dem är att frysa dem. Vilket bra tips! In i frysen med dem alltså. Bara att ta fram så mycket man behöver åt gången. Gillar chili! Men var det värt besväret att odla själv från frön? Plantera om och hålla på? Njae, kanske, inte, knappast... Måste fundera på det också. Över vintern.


Här ser ni ännu majsen i odlingslådan till höger. De sista hann inte bli färdiga. Drog upp allt och gjorde rum för vitlök i stället. Ett nytt experiment. Ett väldigt tålamodsprövande sådant. Ska vara där i jorden och gotta till sig nästan ett helt år! Gäller att komma ihåg vart jag satte dem. Värt besväret? Återstår att se.





Lite alliumlökar grävde jag också ner. Vilken sort minns jag inte mera. Har nog sparat lappen. Följde råden till punkt och pricka. Jag tom tvättade händerna efteråt, precis som det stod på lappen. (Jo, man kan ju inte förstå allt själv) Visst är de vackra, de rara lökarna?! Nästan synd att gräva ner dem. Men om det går som jag tänkt så blir resultatet ännu vackrare. Och godare. Återstår att se.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar